Torsdag 11/8 2011
Snacka om att jag varit dåligt på att uppdatera under sommaren :P Säger de kanske något om att det varit fullspäckat? ;)
Min sommar på Grönan börjar tyvärr lida mot sitt slut, har bara ett pass kvar och det är nu på lördag :( Känns jätte konstigt, har varit så tokigt kul och jag har verkligen kommit in på alla sätt och vis. Jag har fått tillbaka min sociala kompetens, och det mina vänner känns så otroligt bra! :) Så det anar ni inte ;) Jag har som sagt träffat många härliga människor på Grönan, ska leka med några utav dom imorgon :) Jag har vart på i alla fall tre pubkvällar och det är oxå så väldans kul! Ska göra vad jag kan för att kunna gå på Stjärngalan, den stora avslutningsfesten, så ja hoppas det går vägen och att jag får tag på en biljett helt enkelt :P
Hmm, då ska vi se vad har vi mer... Jaa, mina hundar har det bra, dom har varit på landet med mina föräldrar mycket, så dom är glada. Gladast är dom ju när jag oxå är där men det har tyvärr inte blivit så mycket landet för mig i år :( Men så är det när man vill tjäna lite pengar ;P Man får ge och ta helt enkelt. Någonting som är nästan mer chockerande än att jag inte varit så mycket på landet är att jag inte har badat ute i år, inte någon gång! :O Inte ens i syrrans pool, detta är ju skandal! Annat var det när man var scout, då var första badet på midsommar på Vässarö, skit kallt å man kunde knappt simma men nog badade man allt ändå :P Men ja vi får väl se om jag kan försöka få in något bad någon helg eller så framöver innan det blir alldeles för kallt :P
I måndags började även min hunddagis utbildning som jag går hos Mimmi Janeld, Aurorahundtjänst ( http://www.aurorahundtjanst.se/ ). En mycket bra utbildning, jag är mycket nöjd och det är bara första veckan som gått. Jag går intensiv kursen på 2 veckor, så nästa vecka är den andra och den sista. MEn det är väldans kul! Lär mig massor, mycket som jag egentligen kan men man lär sig nya sätt, nya vägar att gå. Det bästa är att få se med egna ögon hur hundarnas förtroende växer för en trotts att man egentligen inte hör hemma i deras flock lixom. Vi har bara kommit in två stycken och börjat ta massa plats, och hundarna har sagt "okey, då backar vi". Helt tokigt! :P Men det är skönt, har fått många tips om hur jag ska göra med mina egna två, så de e ju bra ;)
Men nu är det allt dags att avsluta och strax åka iväg till veckans sista dag på kursen :) Hade gött! :)
Söndag 6/5 2011
Ja herre gud jag säger då de.
Man vet ju att man lever i alla fall :P
Jag har nu jobbat två dagar på Grönan, fick inte vila en dag emellan dagis och Grönan dock. Var på utbildning på onsdagen, den allmäna attraktions utbildningen och sedan stannade jag kvar och lärde mig att köra Bläckfisken, så nu väntar jag bara på att en servicechef ska komma och köra upp mig :) Så det är ju kul.
Har jobbat på Bläckfisken båda dagarna, har jobbat mellan 11.45 - 23.00, den sista timmen har jag dock varit på Blå tåget. Men det är full fart. Jag har träningsvärk som bara den. Har även lyckats bränna mig i solen, så måste inhandla lite solskydd idag.
Nästa vecka blir en tuff vecka, är ledig imorgon måndag men sen jobbar jag och är ledig först nästa måndag igen :P Så 6 dagar på raken, hoppas jag överlever ;) Ne men det är hemskt kul ändå faktiskt, tufft men kul!
Ska försöka se om vi kan få in spårkursen oxå, vi har en gång kvar. Så måste kolla med I om hon kan imorgon eller hur vi ska göra med de. Men det löser sig förhoppningsvis oxå.
På måndag kväll eller tisdag så flyttar jag hem till föräldrarna oxå, lättare att bo där med hundarna än här i stan, då kan jag få lite hjälp med dom sista rundan när jag fortfarande jobbar. Så det blir nog bra, måste bara lista ut var jag ska sova eftersom min kära bror tagit över mig rum för tillfället ;)
Kommer bli en lite konstig sommar, men förhoppningsvis en väldans kul och spännande :)
Vi kanske ses på Grönan i sommar ;) Ha de gött!
Lördag 21/5 2011
Lättnad, lycka :D
Tänka sig att jag kunde lära mig glida på bananskal och inte bara snubbla :P Får väl se hur länge jag lyckas hålla ballansen bara, men jag hoppas ett tag iaf ;)
För ja gott folk jag har fått ett säsongs jobb nu! Woho! Kommer att arbete på Gröna Lund som tivolivärd, jobbar i nu läget inte så mycke, men kan förhoppningsvis bli mer under sommaren, om jag har lite mer tur ;)
Men ja, jag börjar den 2a juni så jag får vila en dag. Slutar ju på hunddagis den 31 maj (känns konstigt). Jag har bara 7 dagar kvar på hunddagis :O *hjälp* Väldigt skönt, men väldigt läskigt!
Så ja, sommaren verkar ha löst sig, stenarna jag bar på behöver jag inte längre bära. Känns mycket bra måste jag säga. Och så blir det eget till hösten, har nu 4,5 hund :P Den halva det är Cs hund, hon ska skaffa hund! :D Den ska bara födas oxå, men det kommer gå bra. Här på Kungsholmen håller vi alla tummar, tassar och tår!
Så nu är det fullt ös som gäller. Hundarna ska jag oxå försöka komma på banan med. Spårkursen började i onsdags och Joy var jätte duktig. När hon hamnar av spår är hon jätte duktig på att hitta tillbaka. Så ja det här ska vi försöka satsa på ;)
Igår åkte Ronja med mamma till landet i 2 veckor, så nu slipper hon åka tillbaka till dagiset och jag har två veckor själv med Joy. Så nu ska jag försöka köra stenhårt med henne, försöka forma henne och verkligen lägga ner tid på det. Och det är så mycket lättare när man bara har en :P Så ja, jag hoppas det går bra.
Så japps, games on ;)
Onsdag 27/4 2011
En toppen dag tillbringad tillsammans med I och Skejta på Stockholm Södras Brukshundsklubb!
Efter jobbet så åkte vi iväg till Hagsätra där I plockade upp oss och sedan blidde de lite lunch på Loffes, mycket gott. Dom har mumsiga french hotdogs där *mums mums*
Väl framme la vi spår till hundarna. I la ett till Skejta och jag la ett till Joy, plus ett lite kortare lever godis spår till Ronja. Till henne blir det lätta spår så att hon ska förstå principen och vilja gå hela spåret och se vad som finns i slutet. Så den här gången blev det lever godis spår, la en lever godis i varje fotspår. Sedan var det dags för spåren att ligga en stund. Så under tiden tränade vi lite agility hinder.
Joy är väldans duktig måste jag säga! Hon är väldigt lättlärd och tycker det är kul. Och det gör ju att jag tycker det är himla kul oxå :) Idag har vi till och med tränat utan koppel, Joy var alltså hela lös(!), trotts att I och Skejta oxå höll på å träna, och hon kunde fortfarande koncentrera sig på mig och vad vi gjorde. Måste säga att jag var mycket stolt över henne just då!! :D Hon kan!
Ronja var inte riktigt lika på, men hon var oxå väldigt duktig, för å vara Ronja :) Hon gjorde ballans hinder och efter en stund tog hon A hindret oxå. Sprang genom tunneln och blev på slutet riktigt bra på slalom :) Så hon har det nog i sig oxå, men lite träning så går de nog bra till slut. Så de här fixar hon å jag :)
Joy på agility planen :)
Och nu är påsken över. Var skönt att vara ledig i 5 dagar, blidde inte så mycket gjort men så är det väl alltid :P
Torsdagen tillbringades me syster. Fredagen och torsdagen tillbringades med hundarna i stan. M var på banan och hade städdag ena dagen och åkte cross andra :P
Men söndagen var underbar! :D Den tillbringade vi i Rålis, jag M och hundarna kom dit vid halv 12 - 12 ungefär. C och N kom lite senare, dom hade köpt en grill. Så vi grillade och myste i solen, vi började spela kort med spelade klart det hemma i lägenheten. Det var tokigt skönt ute. Jag, M och hundarna promenerade längs vattnet innan syster me pojke kom, himla mysigt :)
Måndagen tillbringades oxå med C och N, då hämtade vi ett skåp i VH som C har fått av Ms mamma. Så vi skruvade ner det, packade in den i N bil, åkte till Högdalen och bar upp allt i Cs lägenhet. Där C och jag skruvade ihop den igen. Grabbarna låg på golvet (N på golvet, M i soffan) och latade sig :P Kopplade in tv spelet gjorde dom iof oxå, men sen latade dom sig bara, och åt godis ;) Sen grillade vi igen! :D Denna gången me L och M (Cs gymnasie kompis å hennes kille). Mycket trevligt!
Så ja, allt som allt, en bra påsk :)
Joy och Ronja på promenaden längst vattnet
Onsdag 20/4 2011
Känns som de va ett tag sen... Och sist var det hela inte allt för muntert *heh* Ja så kan det gå. Men nu tar vi nya tag!
Har provat på spår med min lilla Joy, blev riktigt lycklig när hon var hur duktig som helst! :D Hon var helt klockren. Så ska försöka lägga lite spår till henne så där ibland, de e ju tok bra träning. Speciellt för henne ( ;) ), de e ju lite lugnare träning lixom. Har ju gått en "Förberedande agility kurs" med henne oxå, hon var jätte duktig måste jag ändå säga. Visst skällde hon en del på dom andra ekipagen, men hon kunde koncentrera sig oxå och då var hon jätte duktig! Så det gick mycket bättre än va jag hade trott :)
Valpkursen är avslutad och klar, så ja nu e det bara ut i världen som gäller ;) Ne men ja, vi ska väl ta det lilla lugna kanske. Jag och I åkte ut till Stockholm Södra Brukshundsklubb och övade hinder träning med Joy och Skejta och det gick mycket bra. Dom va duktiga båda två :) Så ja tillslut ska vi väl lyckas me agilityn oxå ;) Men kommer väl koncentrera mig på att få in en ordentlig lydnad på henne och försöka spåra mycket, det är lite lugnare träning och tror Joysan behöver det. Hon går så lätt upp i varv i alal fall lixom, så agilityn får hålla sig på en lite mindre nivå helt enkelt tills vidare, så får vi se vad framtiden har att utvisa :)
Och min lilla tanta då? Min fina Ronja, jaa vi försöker :P Hon funkar i stan men är väl inte helt överlycklig över att bo här igen. Men vi kämpar på och det går väl bättre och bättre, omän sakta. Så jag ser en ljus framtid, omän långt borta ;)
Som jag skrev i mitt tidigare muntra inlägg så ska jag inte tillbaks till Kolmården, men har i alla fall pratat med min chef därifrån nu och vet varför. Dom har gjort om rovfågel showen till något som liknar lite mer teater föreställning och efter att ha diskuterat mig länge och väl så kom dom fram till att dom inte va helt säkra på om jag hade sånt inom mig, så därför anställde dom mig inte i år. Så ja, skönt att veta att jag inte gjorde nått "fel" men lite hårt att falla på de där ändå eftersom jag tycker de e himla kul me teater å sånt, och är väldigt sprallig och så i normala fall (förra året va jag väl lite låg...). Men ja, så kan de gå bara å ta nya tag som sagt och det har jag gjort. Denna sommar kommer jag nämligen att tillbringa på Gröna Lund :P Har fått säsongs anställning där i år, och jag måste säga att det känns otroligt bra! Är så överlycklig över att ha fått ett sommarjobb så det anar ni inte :P
Jag har dessutom sagt upp mig, gjorde det igår. Kändes lite läskigt men ja, nu är det gjort. Så allt är bestämt nu. Det blir Grönan i sommar och till hösten blir det eget. Så nu måste jag verkligen sätta fart me å ringa myndigheter och skicka in papper och allt sånt där :P Så ja, nu e de bara å tuta å köra!
Måndag 21/3 2011
Sämsta månaden hittills i år iaf, utan tveksan...
Man skulle ju kanske kunna tro att månaden som innehåller ens födelsedag är en bra månad? Men icke!
Mars är utan tvekan den sämsta månaden hittills detta år :(
Jag kommer inte att återvända till Kolmården, fick nämligen inte komma tillbaka dit i år. Det var jag inte riktigt beredd på. Trodde ju att jag hade hyfsade chanser att få komma tillbaka, men tydligen inte :( Vilket känns en del måste jag nog erkänna, alla sa att dom var så nöjda med mig, och jag och F pratade en del och hon sa att man inte alltid ville nyanställa på just rovfågel avdelningen pga fåglarna. Men måste ju lixom bygga upp ett förtroende och så där, så det förstod jag ju. Så därför känndes det bra när jag sökte, trodde jag låg hyfsat till, men ne...
R ringde och sa att dom inte hade något jobb till mig denna säsong, kändes som ett litet slag i magen. Men ja, förhoppningsvis har dom väl en anledning. Försökte ringa min gammla chef (tänkte jag skulle höra) men hon tröck på upptaget, och efter de har jag inte lyckats samla på mig samma mängd mod igen för å ringa tillbaka. Men ja, får väl ta de i sommar om inte annat. I har ju nämligen fått säsongs anställning där i sommar (stort grattis till henne! Hoppas du trivs lika bra som jag på rovfågel), och måste ju åka ner och hälsa på henne, hon hälsade ju på mig. Så får väl försöka få tag på min gammla chef då om jag inte lyckats ta mod till mig igen och ringa.
Och ja, nu kommer vi till det senaste... Vi parade ju Ronja en gång till, sista gången. Hon blev jätte tjock, och jag kände en valp som sparkade. Man hoppades ju på 2 i alla fall, så dom skulle va 2 minst lixom men min magkänsla sa mig att det bara var 1. Hon var beräknad att valpa nu i veckan, tisdag - torsdag där någonstans, men de tyckte inte Ronja. I lördags kväll så födde hon en liten tik, och jag måste erkänna att jag var väldigt nervös. Tyckte hon var så liten och så där, men hon var pigg och kröp omkring och pep och hade sig. Ronja var jätte duktig denna gången oxå och det var lixom inge snack om saken. Den natten sov jag nästan inget, och den timmen eller vad de blev som jag sov tillbringades i valplådan. Jag var jätte orolig för att hon inte skulle klara sig, jag tyckte ju inte att hon åt något. Men hon var fortfarande pigg på söndagen (mer än va jag va..), men åkte i alla fall och köpte mjölersättning på Bagis. Och på söndag kvällen bestämde jag och S för att vi skulle stödmata henne, trotts att hon var pigg och så där, men vi såg ju inte att hon åt. Så ja, natten till idag så ringde klockan varje 1,5 timme, då var det dags att mata den lilla. Och det gick hur bra som helst, hon åt med god aptit och blev piggare (hon hade blivit lite segare på kvällen, därav beslutet om stödmatning). Allt kändes bra, S sov nere hos oss för att jag inte skulle va själv (tack!), men hoppet kom tillbaka och det kändes riktigt bra. Klockan 5 matade jag henne sista gången, klockan 6 gick S upp för å mata och ta ut dom andra hundarna, då ville så klart Ronja oxå ha mat. Så jag ställde ner hennes mat och då var den lilla borta :'( Hon hade dött... Vilket oxå kom som ett slag i magen. Hon hade ju ätit och varit så pigg. De kändes jätte konstigt.
så ja, jag packade ihop lite grejer och åkte me Ronja hem till mamma, behövde ju få bort Ronja ifrån de lixom. Hon förstod att något var fel lixom, men hon tyckte ju att jag och S skulle göra något åt de. Hon bar omkring på valpen i valplådan och pep, det var hjärtskärande :( Hon kom till och med fram till mig med det i munnen, hoppade upp på mitt ben och buffade på mig med nosen och ville att jag skulle göra något. Det var väldigt jobbigt. Att se sin tik stå med sin döda valp i munnen och titta upp på en med ögon som ber än rätta till de som är fel, det gjorde riktigt riktigt ont och då brände tårarna ordentligt. De har dom i och för sig gjort hela dan, några rann nedför kinden när mamma kramade om mig och sa att det är okey att gråta. Men jag vågar inte riktigt släppa ut de, en del av mig (en väldigt stor del) är rädd att jag inte ska kunna sluta. För jag skulle ju ljuga om jag sa att det här inte påminner mig om Pytte och Tuss, och jag skulle ju blåljuga så mycket om jag sa att jag utan problem kan hantera minnen och prat om Tuss.
Jag tror på himmlen, jag vill tro att det finns ett paradis efter livet på jorden, och jag tror att det är där man hamnar om man levt ett liv man med rätta kan vara stolt över, med bara några mindre snesteg och där man lärde sig något utav dessa. Jag vill tro att Tuss, Pytte och nu även Mini springer omkring på öppna ängar har mår jätte bra! Vad jag dock inte vill tro på är att det finns en Gud som sitter där uppe och pekar och säger "nu ska du komma hit upp utan att ha levt ditt liv till det yttersta". Dom gångerna jag tror att det finns en Gud, då ser jag denna Gud som någon som bryr sig om jorden, som bryr sig om människorna, djuren och naturen. Men ibland undrar man ju... Vi har haft 3 valpkullar på 3 år. Första kullen: 3 valpar, 1 döfödd och en dog vid 5 månaders ålder, 1 lever och mår hur bra som helst. Andra kullen: 3 valpar, 1 dog under det första dygnet, de andra två lever och mår bra, är idag 6 månader. Tredje kullen: 1 valp, dog under andra dygnet. Är det riktigt rättvist? Eller e de ett tecken på att vi inte ska syssla med avel..? Ibland undrar man ju...
Så ja, mars ligger inte direkt högt upp på listan om vi säger så. Hoppas alla andra där ute har haft en bättre mars månad än mig. Och ja juste, bara så där i förbi farten så fick jag inte jobba inom tullen heller (suprice? eller inte...)
Lördag 12/2 2011
Delade känslor denna dag, jag vet bättre än att låta tårarna rinna, men vem kan sätta sig upp emot ett vattenfall...
Igår fick jag blommor utav M, tulpaner. Jätte fina! Tusen tack :) Inte varje dag man blir bortskämd med blommor inte
Men nu bör vi väl återgå till den egentliga orsaken till att jag skriver just nu. Jag brukar ju sitta och surfa omkring på datorn, kolla runt på uppfödare och hundar i allmänhet. Kollar blocket och hundstallet och lite så där, bara för skojs skull. Och idag så gick jag in på hundstallets hemsida, kollade vad dom hade för hundar ute för adoption och så där, precis som jag brukar. Sen såg jag rubriken "Månadens hund", så jag klickade där och började läsa...
Månadens hund 2011 Januari - Felix
Det gör så otroligt ont... Jag förstår precis hur dom känner sig, jag vet precis hur det känns. Känslan av tomhet, av hjälplöshet, av kärlek. Att se någon man älskar lida, bli sämre och sämre och veta att man kan sätta stop för det. Det gör ont, riktigt jävla ont! Det är så lätt att vara egoistisk, samtidigt som det inte går. Delad smärta är flerfaldig smärta. Det är ett svårt beslut att ta, svårt att säga högt, svårt att tänka, men man gör det, för det är det bästa, det enda rätta.
Jag kan ändå inte låta bli att avundas den här familjen. Dom fick 11 månader, eller ja 10 då. Men i alla fall...Dom fick mer tid. Dom var starka nog att göra vad som krävdes av dom. För det avundas jag dom. Jag skulle aldrig önska att rollerna varit ombytta, att jag fått 10 - 11 månader och dom bara 5, det skulle jag aldrig göra. Jag bara önskar att jag oxå fått lite mer tid... Inte för att det hade gjort det hela lättare, men vem vill inte ha lite mera tid..?
En del av mig önskar att jag hade lyssnat på min inre röst, en del av mig önskar att vi hade åkt in till djursjukhuset. Så hon hade sluppit lida, även om det inte var länge. Men dum som jag var litade jag på veterinären istället för på min instinkt, i de fallet var jag egoistisk. Men det var så svårt med Tuss. Hon mådde ju bra, hon lekte, hon sprang och busade, myste och var bara så underbar som bara hon kunde! Det var när kvällen kom, när hon skulle sova... Visst är jag ändå glad att hon slapp gå bort instängd på ett djursjukhus med en kanyl i benet, men frågan är om inte de hade varit bättre ändå. Lättare för både henne och mig. Jag kommer alltid vara trasig, och det får jag leva med.
Men det är som om det lite var hennes val oxå. Hon gjorde klart allt innan hon gick bort. Hon gick klart valpkursen vi hade påbörjat, hon sa ordentligt farväl till M under hennes sista natt, och hon var fri. Min lilla ängel! Föralltid i mitt hjärta, föralltid inom mig!
Jag hoppas att den här familjen hittar tillbaka, precis som jag gjorde. Dom kan vara stolta över sig själva. Dom gav Felix ett toppen hem, där han fick leva och bli allt han kunde på den tid han hade. Dom tog det svåraste beslutet en djurägare kan stå inför, och dom gjorde det enda rätta. Felix hade tur som kom till just dom, och det hoppas jag att dom vet. Och jag hoppas att dom en dag kommer hitta någon ny att älska och vilja ge ett toppen liv.
Jag har kommit till min brytpunkt. Jag skaffade Ronja, och jag älskar henne otroligt mycket, men hon var ändå inte riktigt vad jag behövde för att känna mig så hel som jag nog kan bli. Men hon gav mig det jag behövde, Joy. Jag behövde en valp, en valp för att bevisa för mig själv att jag kan och är en bra hundägare. Joy är nu lika gammal som Tuss var när hon slets ifrån mig, och tar jag mig bara igenom de här så vet jag att jag kan klara av de mesta. Och jag bara längtar efter att få ta hem Ronja igen, att få låta henne bli en del av våran familj igen, på riktigt!
Man ska aldrig ge upp, man ska alltid fortsätta kämpa även fast det känns jobbigt och ibland hopplöst. En dag hittar man det som hjälper och underlättar smärtan, det var vad jag gjorde :)
Tuss - min ängel!
Fredag 11/2 2011
"Jag ser det snöar jag ser det snöar..."
Mm, nu är vintern tillbaka, ordentligt. Tok snöade igår, hur mycket som helst! Och när man klev upp imorse så snöade det fortfarande.
Bilderna är tagna från köks fönstret här i stan, man ser isen som sitter på fönstret och sedan bakgården samt taket på huset mittemot. Massa snö!
Har inte jobbat idag, fick ett sms imorse vid halv 7 tiden av min chef. Han är insnöad, så han kunde inte ta sig till jobbet. Så idag var dagis stängt. Då förstår man lite hur mycket snö det är. Men så ja, idag gick jag och Joy upp vid 9, väldigt skönt med sovmorgon måste jag säga :) M åkte vid 4 - 4.30 imorse, han skulle jobba :P Snöröjning. Så ja, vi får väl se när han kommer hem idag. Känns som de kommer ta ett tag för dom idag, mycke snö som inte tycks sluta ramla ner...
Så vad ska jag och Joy göra idag då? Jo vi ska snart åka hem till Kärr. Idag ska vi hämta min bil på glasverkstan. Dom slog ju in rutan på den förra helgen, och snodde radion och min gps *suck* Men men, sånt som tyvärr händer ibland, onödigt tycker man själv men det finns spån överallt ute i världen, tyvärr.
Vad ska vi göra mer sen då? Hmm, ja förmodligen ta de lite lugnt bara. Lär väl vara kvar i Kärr en stund oxå, umgås lite med familjen och så där. Så lär bli en ganska slapp dag idag *skönt!* :)
Sen kanske vi bör träna lite oxå, ska ju klicka in Joysan ordentligt. Och sen finns det ju alltid saker att träna på, inkallning, kontakt, sitt, ligg, stå mm. Så vi har fullt upp egentligen *haha* Igår på valpkursen fick vi en ny läxa, vi ska skriva 5 st belöningar varav inte mer än 2 får vara något ätbart. Sen så ska vi även skriva 5 st störningar. Så ska man komma ihåg att en störning oxå kan vara en belöning. Klurigt de där :P Men kul uppgift, och nödvändig. Alltid bra att veta vad man kan belöna med, och framför allt bra att ha andra belöningar än godis eftersom man inte alltid har det på sig. Störningar är oxå alltid bra att veta, vad stör min hund när vi är ute, vilka saker är väldigt lockande för min hund. För vet man de så kan man förebygga väldigt mycket, och det vinner man på i längden. Att göra det så enkelt för hunden att lyckas, det är det det handlar om :)
Hundar e livet! Och det är så underbart att se deras framsteg. Joy gör otroliga framsteg. Hon sitter snällt och vänligt och tittar på mig när det är matdags och väntar på sitt "var så god" innan hon börjar äta. Skällandet jobbar vi fortfarande med, men hon är mycket bättre. Hon är kontaktbar, jag kan nå fram till henne och hon slutar skälla. Så nu ska vi bara komma på vad vi ska göra för att hon inte ens ska börja skälla :) Men det är under uppbyggnad och det går framåt! Så vi kämpar på och kommer komma långt tillsammans!
Hur går allt annat då, jobb och så där. Jodå, har ju sökt till Kolmården, och hoppas att jag ska få komma tillbaka. I var ju på gruppintervju i tisdag, och hon tycker att det gick bra, så det tycker vi om :) Och där sa dom att svar skulle dom få runt den 8e mars (förra året fick vi svar den 17e mars), men förhoppningsvis innan. Så jag håller krampaktigt tummarna för att både jag och I ska få jobba där i sommar. Vore verkligen toppen! Men samtidigt kanske lite för bra för å va sant *haha* Verkar ju inte riktigt som om livet tycker att jag och I ska jobba tillsammans. Men hoppet är det sista som dör :)
Så med hopp i sinnet så önskar jag er en trevlig helg!
Tisdag 8/2 2011
Min fina lilla Joy <3
Joo de e ju lite vi nu, hehe, å vilken hund! Ojoj, hon har så mycke potential, ska göra mitt bästa för att ta vara på den. Hon är bara så underbar! Hon fattar fort, men sen betyder inte de att hon alltid vill göra som jag säger :P *hehe* Hon har en vilja, både en egen och en att vilja följa mig. Så ibland blir de lite överslag, men de e sånt som händer. Hon är ju faktiskt bara 5 månader (snart i alla fall).
Så dom framsteg hon gjort är beundransvärda :) Inget kan stoppa oss nu ;) För nu e vi påväg framåt!
Vi går i valpskola, 6 torsdagar nu. Det blir andra gången på torsdag. Det är vi och en valp till, och tro mig det räcker gott och väl *haha* Joy är ju lite som hon är, hon skäller väldigt mycket på andra hundar (vi håller på och jobbar med det, och jag ser redan framsteg :)), och den andra valpen han skäller oxå en del, så ja de kanske är bra att det bara är vi två :P Det är fullt upp ändå.
Nej men jag tycker det går bra, tror det är bra för henne att se en annan hund och lära sig att även fast den är där så kan vi jobba. Det är 5 gånger kvar så jag är hoppfull :D
Nu kan det bara gå åt ett håll, och det är uppåt! :)
Chiefen då? Jo det är så bra med honom *lycklig!* Han kommer bra överens med alla och äter bra, så det är toppen! Han får även sova i sängen hos husse och matte :) Så han sover hela nätterna och det är inga problem alls. Så jag är en hemskt lycklig hund ägare, av flera orsaker;
- Jag har en underbar liten valp med en väldigt ljus framtid framför sig <3 :)
- Jag har ytterligare en underbar hund som jag bara längtar efter att få ta med hem igen!!
- Chiefen kunde inte ha fått en bättre familj!
Så förtillfället känns det som jag har allt :)
Så med ett jätte leende på läpparna säger jag hej så länge för denna gång *vink*
Söndag 6/2 2011
Så var vi bara 3...
Stort lycka till till Chiefen och hans nya familj! Dom hittade varandra igen. Chiefen (som han ska få fortsätta att heta :)) låg och sov i knät på sonen i familjen, så sött!
Och allt hade gått bra under hemfärden. Dom hade stannat på vägen men Chiefen ville inte kissa, han höll sig till dom kom hem. Så allt gick jätte bra. Väl hemma så träffade han deras andra hund, en blandras, BC, labbe och något mer. Men hon var inte så imponerad av Chiefen, hon låtsas att han inte finns.
Så det har gått bra och allt känns bra :)
Och allt gick bra med C flytt oxå, och efteråt så blidde det flyttpizza till middag :) Inte lika god som våran pizza här inne i stan, men helt okey. Och lägenheten är helt underbar, så de där kommer oxå bli bra! :)
Så lycka till till C oxå i hennes nya lägenhet :)
Troll over and out
Fredag 4/2 2011
Woho!
Mm, så är det, kanske med en liten tår i ögat oxå. För ja gott folk nu är det ju så att våran lilla Chiefen ska flytta och få ett eget hem och en alldeles egen familj. Bollnäs familjen ville ju så klart ha honom. Och han flyttar imorgon!
Japps ni läste rätt, imorgon lördag så flyttar Chiefen. Ska bli lite sorgligt men det här är en toppen familj och han kommer få det så bra där. Och så ska han ju bli vårdhund, spännande spännande :) Det kommer han klara galant.
Så med ett leende på läpparna och en liten tår i ögat säger vi; Lycka till Chiefen! Och vi ses igen!
Och sedan ska vi fortsätta lördagen i flyttens spår. Det är ju inte bara våran älskade Chiefen som ska flytta, min syster C flyttar ju oxå. Så vi ska bära och lyfta och ha oss. Hon har fått en jätte fin lägenhet i Högdalen. Verkligen jätte fin! Nyrenoverad *tummen upp*
Så ja, grattis till C oxå! :)
Japps de va allt från mig idag. Hade gött. Troll over and out
Onsdag 2/2 2011
Springroad´s Brave and Brilliant "Chiefen"
Mm, det är vad han heter och vad vi har kallat honom för. Sitter och väntar med spänning just nu, väntar på att telefonen ska ringa och S ska säga att Bollnäs borna hemskt gärna vill ha honom.
Men hoppsan, nu kanske jag hoppar lite långt i förväg här. Vi tar det från början (vill säga från igår);
Igår direkt efter jobbet så åkte jag och hämtade Ronja i Kärr och sedan åkte vi vidare hem till S. Familjen hade redan kommit, det var mamma, pappa och yngsta barnet (5 år). Dom var redan där när jag kom. Av någon anledning var jag lite nervös, men allt gick bra. Dom hade ju pratat en del med S och väntade väl bara på att jag skulle komma med honom.
Jag drog en suck av lättnad när Ronja klev rakt fram till dom och hälsade glatt :) Det kändes väldigt skönt måste jag säga. Så allt var hur bra som helst. Familjen var jätte trevlig, både föräldrarna och barnet. Det märktes att barnet var hundvan, hon hälsade på hundarna sen fortsatte hon leka med tågbanan *ler*
Ne men dom var hur trevliga som helst, kändes jätte bra måste jag säga. Jag skulle bli överlycklig om han fick bo hos dom, så ja ni förstår säkert att jag håller tummarna :)
Min lilla Chiefen... <3
Söndag 30/1 2011
Nu går det undan må jag säga *torkar mig i pannan*
Idag var jag och M på Bromma Zoomarknad med valparna, köpte lite hundmat, hundgodis och koppel. Så nu har vi fyllt på igen ;)
Men det var inte det som var poängen :P Poängen var att när vi var där så mötte vi en tjej som blev alldeles lyrisk när hon såg valparna. Så hon började prata med oss och klappade och var hur trevlig och glad som helst. Hon berättade att hennes syster eller kompis (kommer inte riktigt ihåg) oxå hade en sheltie, en sobel hane. Och dom letar efter en till, dom vill ha en till sheltie. Dom hade tydligen tänkt sig en tik först, men dom vill inte kastrera den dom redan har så därför letar dom nu efter en sheltie hane.
Så jag talade så klart om att Chiefen är till salu, då blev hon ännu mer till sig och bad och få telefonnummer till mig. Så jag sa att hon skulle få min syrras nummer eftersom det är hon som har kenneln (www.springroads.se), så hon fick hennes nummer. Och sen tog hon en bild på Chiefen och sedan fortsatte vi våra respektive shoppings.
Men hon var i alla fall jätte trevlig, så jag hoppas att hennes syster/kompis hör av sig till S snart, typ idag eller imorgon :P För jag ringde ju såklart till S efteråt och berättade och sa att jag hade gett ut hennes nummer, och då fick jag höra...
Familjen som hörde av sig i början på den här veckan har hört av sig igen. Dom kommer på tisdag vid lunch och vill titta och hälsa på Chiefen!
Allt blev helt plötsligt så verkligt, pang sa de bara. Dom kommer och tittar på tisdag, till helgen kanske han flyttar... Det känns lite skumt måste jag säga. Det är ju det här vi väntat på, det är det här som varit meningen hela tiden. Men ändå så känns de lite, ja jag vet inte riktigt hur jag ska förklara. Men han har ju bott här hos oss i mer än 4 månader, han har blivit en i familjen och nu börjar det dra ihop sig ändå. Vi visste att han skulle flytta hela tiden, men det är först nu det blir verkligt. Och det känns konstigt, sorgligt.
Den här familjen som ska komma och titta och hälsa dom bor rätt långt bort, 3 timmar. Så det känns sorgligt, tanken på att inte få se honom växa upp, tanken på att inte kunna vara där för honom i med och mot gångar. Men samtidigt kommer någon annan att vara de. Och han kommer göra någon väldigt väldigt lycklig! Det är de jag måste komma ihåg, men ibland är det svårt.
Men ja, vi kör på. Träffas på tisdag och så ser vi vilken väg som väljs efter de :) Tillslut blir allt bra, tillslut blir allt rätt!
Troll over and out
29/1 2011
Hoppsan, nu har vi varit så där dåliga igen *suck* Jaja, men jag försvarar mig med att de har varit rätt fullt upp i alla fall.
Valparna växer och växer, det går både bra och dåligt. Och det är väl lite så det ska vara :P Ne men det går faktiskt riktigt bra ändå, Joy och Chiefen (som dom så fint heter) mår bara bra. Joy ska få stanna här för alltid! :D *yeey!* Och Chiefen ska förhoppningsvis flytta till ett eget hem. Vi letar i alla fall efter ett nytt bra hem åt honom, men har inte hittat rätt än. Men vi ger inte upp. Helst av allt skulle jag ju vilja ha kvar honom, men det går inte tyvärr. Sen önskar man ju att man kunde hitta ett bra hem till honom så fort som möjligt. Kan ju inte låta bli att tycka att det känns lite elakt att rycka bort honom från allt och alla han är van vid lixom, och det är ju inte som att vi blir mindre fästa vid varandra ju längre tiden går. Dom är nu 19 veckor och 2 dagar (lite mer än 4 månader).
Han är en helt underbar hund. Nästan rumsren. Har ett underbart temperament, han är en typisk sheltie, kollar först handlar sen :P Men det är mycket fart i honom ändå, vilket ibland kan vara svårt att tro *ler* Det som har varit lite av vårat problem med att få honom såld är att han är kryptokid, hans pungkulor har inte ramlat ner. Och krypta hanar får inte ut några championat titlar, och dom som ringit hittills är på jakt efter en hund som dom ska tävla med, och så småningom få ut champion titlar. Två andra har hört av sig oxå, en tjej och en familj, dom hörde av sig i början respektive mitten på veckan, men sen har vi tyvärr inte hört något mer :( Och det är väldigt synd för båda dom hemmen lät jätte bra, och skulle ha passat honom perfekt. Och det här med att han inte får ut några titlat tycker jag personligen är lite fånigt, för han får fortfarande tävla och han kan gå hur långt som helst, han kan bara inte få ut titlarna. Men han kan få vara med i landslaget och allt sånt om han bara blir tillräkligt bra.
Så ja :P Så kan de gå, och vi får hålla tummarna för att det en vacker dag hör av sig någon på riktigt, som vill träffa honom och som (dom flesta andra som träffat honom) förälskar sig i honom och vill ta med honom hem.
Vad har vi mer på hundfronten då, ja den börjar bli rätt stor känns de som :P *haha*
Eh, men nu ska vi se... Vi har parat Ronja igen, samma hane som är pappa till Joy och Chiefen. Vi hoppas att det kommer gå lika bra den här gången, och att vi kanske faktiskt blir av med valparna oxå ;) Valparna väntas denna gång komma i slutet på mars, vilket då betyder att dom är leveransklara i slutet på maj. Så ja, vi håller tummarna där för att allt gick bra med parningarna och att allt kommer gå bra och vi får några fina friska valpar igen :) Och när det här är över, hur det än går så kommer Ronja inte behöva ha flera valpar. Detta blir hennes sista oavsett om det inte blir några alls. Så det känns bra, då kan jag koncentrera mig på henne. Och vi kan bygga upp våran relation igen och se hur långt vi kan komma tillsammans :) Hon gick nu i höstas en grundlydnads kurs med M, och det gick jätte bra. Hon var hur duktig som helst, likaså M :) Jag var mycket imponerad av dom båda!
Och ja, sen har vi så klart lokalen som nog oxå hamnar under hundfronten. Hela den biten är väl inte riktigt i full snurr än tyvärr, men vi försöker. Det kommer att starta i alla fall en valpkurs nu i februari. Och sen får vi väl se om vi får ihop några hundar till dom andra, grundlydnad och fortsättningslydnads kurserna. Vi hoppas på det i alla fall *fingers crossed*
Det var nog hundfronten det, förtillfället. Så nu går vi väl över på jobbfronten.
Och ja, vad kan vi säga där... De blidde inget Bagis, eller ja det vet jag ju inte i och för sig. Jag fick ett mejl där det stod att dom inte skulle anställa någon förra året i alla fall men att dom skulle höra av sig så fort rekryteringsprocessen satte igång igen. Så ja, det ser jag som ett avslutat kapitell. Jag jobbar kvar på mitt hunddagis, tyvärr.. Men hej, e glad så länge jag har något. Har sökt till Kolmården iår igen och hoppas väldigt mycket på att dom vill ha tillbaka mig. Dom borde jag höra av nästa vecka tycker jag nästan, men ja man vet ju aldrig. Men jag hoppas verkligen att jag får komma tillbaka dit! Sen har jag även sökt till Tullen, där skulle det ju inte heller vara helt fel att komma in, men har inte hört något från dom heller. Vet inte om det är bra eller dåligt. Men om man kommer in där så börjar utbildningen i april, så tycker nästan att man borde höra något snart där oxå. Men ja, de e ju bara så jag tycker :P
Så ja, det var väl en liten snabb upptadering bara. Troll over and out
Nordman - Hjälp mig att leva
Jag skall lära mig leva igen
hitta vägen ut (det är dags)
kanske en vän
som alltid finns där
och står ut med mig som jag är (det har jag, tusen tack!)
Jag har sprungit åt olika håll
i min rastlöshet
utan kontroll (Ska försöka få lite kontroll på mig själv nu)
tills känslorna frös
och min ångest blev skoningslös (ångesten kan ingen ta bort)
Hjälp mig att leva
det finns kanske ett sätt
om jag går i cirklar
så visa mig rätt (lite hjälp är allt som behövs)
Jag har sett mycket mer än du tror (mer än jag önskar)
och betalt min skuld
fast den var stor
vem hjälpte mig då
när jag nådde mitt Status Quo
Jag har svikit och ångrat en del
men förstår ändå
hur det blev fel (förståelsen hjälper)
nu frågar jag dig
finns det ännu plats för mig
Hjälp mig att leva
det finns kanske ett sätt
om jag går i cirklar
så visa mig rätt (så jag inte blir yr och ramlar omkull)
hjälp mig att leva
det känns som jag är klar
viljan är mitt vapen
och lusten finns kvar (jag väljer liv och glädje!)
Hjälp mig att leva...
Hon var min ögonsten! Hon kommer alltid finnas i mitt hjärta, hon kommer alltid vara bäst! Smärtan kommer aldrig att försvinna helt men det är dags att ta kontroll över den. Jag väljer liv, jag väljer glädje och skratt. Det kommer alltid vara ett hål efter dig, men jag sätter på ett plåster och hoppas att vi ses igen!
Someday, I can visit you in heaven, okey? <3
