Rätt väg

Livet ja, va ska man säga. Ibland kan det vara grymt, kännas hårt och kallt, men man måste försöka komma ihåg att det finns en annan sida oxå. Det är den sidan jag försöker hitta till nu...

Det går väl egentligen rätt bra, åt rätt håll iaf. Att acceptera är det svåraste, jag har accepterat att hon är borta och allt det där, men... Det är hur som sitter kvar och som jag inte riktigt vet hur jag ska lyckas hantera på ett vettigt sätt. De e lixom fast inom mig, hela händelsen sitter fast och jag vet inte vad jag ska göra.

Det har gått en tid nu, men jag kan inte åka förbi Älvsjö och Årstaberg utan att det gör ont och tårarna börjar rinna. Vilket är väldigt jobbigt, jag undviker fortfarande att åka pendel där. Vilket nog egentligen inte är så bra, men så är det...

Men förutom de är jag väl på rätt väg iaf. Har börjat kolla runt på Svenska Shetland Sheepdog Klubben. Kollar på olika kennlar och så där. Så förhoppningsvis blir de en hund inom en snar framtid. Tycker jag har väntat länge nog, och det är jobbigt. Det kanske inte alltid syns, men jag tycker att det är hemskt jobbigt att leva utan hund. Visst, det är ingen dans på rosor att ha hund, men jag tycker det är jätte jobbigt att inte ha hund. Och jag kan inte tänka mig ett liv utan hund, det finns inte med på min karta.

En dag ska det kännas bra igen, en dag ska jag kunna tänka på henne utan att känna av klumpen i magen... En dag ska det kännas bra igen!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0