Som bara Troll kan

Nu går det undan må jag säga *torkar mig i pannan*

Idag var jag och M på Bromma Zoomarknad med valparna, köpte lite hundmat, hundgodis och koppel. Så nu har vi fyllt på igen ;)

Men det var inte det som var poängen :P Poängen var att när vi var där så mötte vi en tjej som blev alldeles lyrisk när hon såg valparna. Så hon började prata med oss och klappade och var hur trevlig och glad som helst. Hon berättade att hennes syster eller kompis (kommer inte riktigt ihåg) oxå hade en sheltie, en sobel hane. Och dom letar efter en till, dom vill ha en till sheltie. Dom hade tydligen tänkt sig en tik först, men dom vill inte kastrera den dom redan har så därför letar dom nu efter en sheltie hane.

Så jag talade så klart om att Chiefen är till salu, då blev hon ännu mer till sig och bad och få telefonnummer till mig. Så jag sa att hon skulle få min syrras nummer eftersom det är hon som har kenneln (www.springroads.se), så hon fick hennes nummer. Och sen tog hon en bild på Chiefen och sedan fortsatte vi våra respektive shoppings.

Men hon var i alla fall jätte trevlig, så jag hoppas att hennes syster/kompis hör av sig till S snart, typ idag eller imorgon :P För jag ringde ju såklart till S efteråt och berättade och sa att jag hade gett ut hennes nummer, och då fick jag höra...

Familjen som hörde av sig i början på den här veckan har hört av sig igen. Dom kommer på tisdag vid lunch och vill titta och hälsa på Chiefen!

Allt blev helt plötsligt så verkligt, pang sa de bara. Dom kommer och tittar på tisdag, till helgen kanske han flyttar... Det känns lite skumt måste jag säga. Det är ju det här vi väntat på, det är det här som varit meningen hela tiden. Men ändå så känns de lite, ja jag vet inte riktigt hur jag ska förklara. Men han har ju bott här hos oss i mer än 4 månader, han har blivit en i familjen och nu börjar det dra ihop sig ändå. Vi visste att han skulle flytta hela tiden, men det är först nu det blir verkligt. Och det känns konstigt, sorgligt.
Den här familjen som ska komma och titta och hälsa dom bor rätt långt bort, 3 timmar. Så det känns sorgligt, tanken på att inte få se honom växa upp, tanken på att inte kunna vara där för honom i med och mot gångar. Men samtidigt kommer någon annan att vara de. Och han kommer göra någon väldigt väldigt lycklig! Det är de jag måste komma ihåg, men ibland är det svårt.

Men ja, vi kör på. Träffas på tisdag och så ser vi vilken väg som väljs efter de :) Tillslut blir allt bra, tillslut blir allt rätt!

Troll over and out

Hoppsan, nu har vi varit så där dåliga igen *suck* Jaja, men jag försvarar mig med att de har varit rätt fullt upp i alla fall.

Valparna växer och växer, det går både bra och dåligt. Och det är väl lite så det ska vara :P Ne men det går faktiskt riktigt bra ändå, Joy och Chiefen (som dom så fint heter) mår bara bra. Joy ska få stanna här för alltid! :D *yeey!* Och Chiefen ska förhoppningsvis flytta till ett eget hem. Vi letar i alla fall efter ett nytt bra hem åt honom, men har inte hittat rätt än. Men vi ger inte upp. Helst av allt skulle jag ju vilja ha kvar honom, men det går inte tyvärr. Sen önskar man ju att man kunde hitta ett bra hem till honom så fort som möjligt. Kan ju inte låta bli att tycka att det känns lite elakt att rycka bort honom från allt och alla han är van vid lixom, och det är ju inte som att vi blir mindre fästa vid varandra ju längre tiden går. Dom är nu 19 veckor och 2 dagar (lite mer än 4 månader).

Han är en helt underbar hund. Nästan rumsren. Har ett underbart temperament, han är en typisk sheltie, kollar först handlar sen :P Men det är mycket fart i honom ändå, vilket ibland kan vara svårt att tro *ler* Det som har varit lite av vårat problem med att få honom såld är att han är kryptokid, hans pungkulor har inte ramlat ner. Och krypta hanar får inte ut några championat titlar, och dom som ringit hittills är på jakt efter en hund som dom ska tävla med, och så småningom få ut champion titlar. Två andra har hört av sig oxå, en tjej och en familj, dom hörde av sig i början respektive mitten på veckan, men sen har vi tyvärr inte hört något mer :( Och det är väldigt synd för båda dom hemmen lät jätte bra, och skulle ha passat honom perfekt. Och det här med att han inte får ut några titlat tycker jag personligen är lite fånigt, för han får fortfarande tävla och han kan gå hur långt som helst, han kan bara inte få ut titlarna. Men han kan få vara med i landslaget och allt sånt om han bara blir tillräkligt bra.

Så ja :P Så kan de gå, och vi får hålla tummarna för att det en vacker dag hör av sig någon på riktigt, som vill träffa honom och som (dom flesta andra som träffat honom) förälskar sig i honom och vill ta med honom hem.

Vad har vi mer på hundfronten då, ja den börjar bli rätt stor känns de som :P *haha*

Eh, men nu ska vi se... Vi har parat Ronja igen, samma hane som är pappa till Joy och Chiefen. Vi hoppas att det kommer gå lika bra den här gången, och att vi kanske faktiskt blir av med valparna oxå ;) Valparna väntas denna gång komma i slutet på mars, vilket då betyder att dom är leveransklara i slutet på maj. Så ja, vi håller tummarna där för att allt gick bra med parningarna och att allt kommer gå bra och vi får några fina friska valpar igen :) Och när det här är över, hur det än går så kommer Ronja inte behöva ha flera valpar. Detta blir hennes sista oavsett om det inte blir några alls. Så det känns bra, då kan jag koncentrera mig på henne. Och vi kan bygga upp våran relation igen och se hur långt vi kan komma tillsammans :) Hon gick nu i höstas en grundlydnads kurs med M, och det gick jätte bra. Hon var hur duktig som helst, likaså M :) Jag var mycket imponerad av dom båda!

Och ja, sen har vi så klart lokalen som nog oxå hamnar under hundfronten. Hela den biten är väl inte riktigt i full snurr än tyvärr, men vi försöker. Det kommer att starta i alla fall en valpkurs nu i februari. Och sen får vi väl se om vi får ihop några hundar till dom andra, grundlydnad och fortsättningslydnads kurserna. Vi hoppas på det i alla fall *fingers crossed*

Det var nog hundfronten det, förtillfället. Så nu går vi väl över på jobbfronten.

Och ja, vad kan vi säga där... De blidde inget Bagis, eller ja det vet jag ju inte i och för sig. Jag fick ett mejl där det stod att dom inte skulle anställa någon förra året i alla fall men att dom skulle höra av sig så fort rekryteringsprocessen satte igång igen. Så ja, det ser jag som ett avslutat kapitell. Jag jobbar kvar på mitt hunddagis, tyvärr.. Men hej, e glad så länge jag har något. Har sökt till Kolmården iår igen och hoppas väldigt mycket på att dom vill ha tillbaka mig. Dom borde jag höra av nästa vecka tycker jag nästan, men ja man vet ju aldrig. Men jag hoppas verkligen att jag får komma tillbaka dit! Sen har jag även sökt till Tullen, där skulle det ju inte heller vara helt fel att komma in, men har inte hört något från dom heller. Vet inte om det är bra eller dåligt. Men om man kommer in där så börjar utbildningen i april, så tycker nästan att man borde höra något snart där oxå. Men ja, de e ju bara så jag tycker :P

Så ja, det var väl en liten snabb upptadering bara. Troll over and out